Mats Rolén

Mats föddes i det lilla stationssamhället Dockmyr i Nyhems socken. Där bodde de på en liten gård, som ägdes av farmor Dagmar och farfar Oskar. Under Mats tidigaste år bodde även tre av pappas syskon ”hemma”, som de sa. Det var alltid folk i huset och som första barnbarnet fick Mats ofta vara i centrum. Det sägs att Mats var mycket frågvis, idag skulle han väl hellre säga vetgirig. Pappa och mamma blev ibland tämligen trötta på alla frågor om vart tågen var på väg, var elledningarna kom från och timrets väg från skogen till fabrikerna. Farfar hade häst och körde timmer och pappa var skogshuggare. Mats gillade att vara med ute i skogen, och hade under tonårstiden ofta feriearbete i skogen. De tidiga åren i Dockmyr och skoltiden i först Revsund, sedan i Stavre, har satt djupa spår tror Mats.

Skrivandet började på allvar när han efter examen i svenska och historia vid Uppsala universitet bestämde sig för att försöka doktorera i historia. Han bestämde sig snart för att forska och skriva om utvecklingen i de jämtländska skogsbygderna när skogarna fick ekonomiskt värde. Och efter flera års forskning i arkiv blev det dags att författa en läsbar text. Eftersom avhandlingen, trots sin akademiska form, egentligen handlade om östjämtlands historia under 1800- och 1900-talen, vinnlade Mats mig om att försöka skriva så att den även skulle kunna läsas av historieintresserade i hans gamla hembygd.

Samtidigt som Mats skrev avhandlingen, började han även skriva artiklar i hembygdens årskrönikor. Mats fick sedan också möjlighet att berätta om sin forskning i de tre volymerna Hård var striden – arbetarminnen i Bräcke kommun, (red. Lo Rindberg), som utgavs av ABF Bräcke åren 1982, 1984 och 1987. 1980 fick Mats i uppdrag att bli redaktör och huvudförfattare för femte delen av Jämtlands och Härjedalens historia, 1880-1980, som utkom 1990. Under 1980-talet skrev han även artiklar i historia för LT och hade en egen radioserie i Radio Jämtland, Historiskt magasin.Mats har alltid haft ett intresse för folkbildning och att föra ut den akademiska forskningens resultat och har ofta nöjet att vara föredragshållare i olika sammanhang.

Under sitt yrkesliv har han arbetat vid olika myndigheter som finansierat forskning. Han har gjort återkommande gästspel som lärare vid Högskolan i Östersund/Mitthögskolan. Genom sin historieforskning har han, trots att han bott snart femtio år i Uppsala, behållit sina nära band med Revsundsbygden och Jämtland. Mats har även ett fritidshus i Stavre där han ofta vistas.

Mats bok En man steg på tåget handlar om grosshandlare Erik Olof Sundin i Stavre (Jengel Förlag, 2017). Där berättar han historien om en bondpojke från Stavre, som trots misslyckade läroverksstudier, men med en ovanlig affärstalang lyckades bli en förmögen grosshandlare och bankdirektör. Sundin gjorde skogs- och fastighetsaffärer i stora delar av Jämtland och Medelpad och var konkurrent till men också kompanjon med mera kända träpatroner som Nils Olof Näs, Fredrik Bünsow och E A Enhörning. Han var även hästhandlare och satsade även framgångsrikt på travsport och var en av initiativtagarna till Solvalla travbana (1927). Sundins sågverksaffärer förde honom ända till Kuusamo i norra Finland och Kovda vid Vita Havet, en framgångssaga som avbröts av den ryska revolutionen och tillkomsten av Sovjetstaten 1920-21. Sundins arv förvaltas av Stiftelsen Stafgård som gjort ett kulturhistoriskt museum av hans vackra gård i Stavre.

Som pensionär har Mats sedan några år tillbaka arbetat med att samla material till en bok om sin hemby Stavre. Boken om grosshandlare Sundin blev en viktig fördjupning i detta arbete. Boken Stavre – En by i Jämtland utkom i början av januari 2022.

Stavre har liksom det svenska samhället i övrigt förändrats i grunden från 1880 till idag. Byn har 2021 drygt 140 invånare, märkligt nog ungefär lika många som 1880. Under de 140 åren däremellan har det skett stora och av­görande händelser. Visste du att Stavre hade drygt 400 invånare 1920?

Byn har en lång äldre historia. Den fanns med säkerhet 1410. Jämtland hörde till Norge och Danmark-Norge fram till 1645. I bokens tolv kapitel skriver jag bland annat om orostider under 1500- och 1600-talet, hur och när byn fick nya hemman, nya bostadshus och till slut många villor.

Böndernas och skogsbolagens Stavre skildras ingående. Herrgårdens och ångsågens historia, Stavre skola, folkrörelserna och föreningslivet behandlas i fördjupande kapitel. Kända och okända kvinnor och män presenteras i ord och bild. Även jordbruk, fäbodar, handelsfärder, nödår, emigration, befolknings­utveckling, handelsbodar, hantverkare, skogsarbete, flottning, ångbåtar och jordgubbsodling finns förstås med. 

Utgivna böcker, Jengel Förlag. 2017

En man steg på tåget.
Stavre – En by i Jämtland