Hans Danielsson

Jag är född 1954 och uppväxt i Stockholmstrakten, men har tillbringat mycket tid i Jämtland. Alltsedan tonåren har jag vistats i norra Jämtlands fjälltrakter och skogsmarker, där jag gått på tur både vinter och sommar. I byn dit jag anlände med mina föräldrar och min syster redan 1968 har jag många vänner och genom de äldres berättelser har jag lärt mycket av hur det var förr i tiden. Under mina vandringar har jag särskilt gett akt på minnen av verksamhet från förr – dammanläggningar, halvt förfallna skogskojor och spår efter avverkning för länge sedan. Fjällen i landskapets norra delar är inte lika höga och mäktiga som i nordligaste Sverige, men jag tilltalas starkt av otillgängligheten och ensamheten. Det är sällan som mina färdkamrater och jag ser andra människor  ute i vildmarken under våra vandringar och fisketurer.

Bekantskapen med fjällvärlden präglade mig starkt under min uppväxt. Här fanns en frihet som jag inte upplevde någon annanstans och här grundades ett livslångt naturintresse. Något annat som påverkat mig är läsandet. Alltsedan skoltiden har jag varit intresserad av skönlitteratur. Det började kanske med att jag läste Vilhelm Mobergs böcker om utvandrarna, sedan läste jag flera av de mest namnkunniga svenska författarna och så småningom breddades intresset till de stora internationella namnen. Främst håller jag den ryska litteraturen och särskilt Dostojevskij, men har försökt att vara bred i mitt läsande. Eftersom jag rest mycket, både i arbetet och privat, har jag sökt ut litteratur från de länder jag besökt.

Skrivandet har för mig länge varit en hobby. Mest har det blivit korta berättelser eller självupplevda ¨äventyr ¨ ofta från mina resor. För några år sedan blev jag pensionär och har därmed fått mer tid till mitt förfogande. På så vis har jag fått möjlighet att på allvar ta i tur med historien om Erik, en idé som uppstod för rätt länge sedan. Jag har också kunnat ägna mig åt mitt andra stora intresse – historia och har även skrivit en del inom detta område.

Det är svårt att ange ett speciellt syfte med mitt skrivande, annat än ambitionen att skapa något som är så bra att andra vill ta del av det. Min dröm är att få flera böcker utgivna och att jag ska hitta läsare som är villiga att åtminstone under några timmar se världen med mina ögon.

Historien om Vitfjället har tillkommit genom en längre process, där mina egna naturupplevelser intar en central plats tillsammans med de berättelser jag hört. För mig står Eriks vandring också som en symbol för en människas vandring genom livet. Jag har grubblat på människans förhållande till verkligheten runt omkring oss, vad vi uppfattar och hur vi känslomässigt reagerar på det. Även detta avspeglar sig i boken. Den är det första litterära alster jag publicerat.

Rulla till toppen