Håkan Roos

Horre skke man skriiv jamtska? Det er e frååg, som je har brydd me mæd enda sĕdan je var litn. Mamma lerd-oss barna tidla å skriiv bokstevran og orda. Mæ ljude og skreiv og det vårt både svenskorda og jamtskorda. Ettsom mæ hadd slækta ti Amirken lerd-mæ oss n heil n deil amerikaord óg. Det våårt bra mykjer brev skreven og skikke oss sysken emilla og kusinan emilla, skreven på både svenska, jamtska og engelska mæd nŏgor lapskord og mæd nŏgor norsk­ord – på det sætt barna gĕr før å ler-se å førstå verlda og tăla om att ein finns. Hadd’d’-’nt vy før språkintressan mett seinar hadd det dann lustige mångspråkeriet nog bare bleikne bort tu minnan.

Mæd jamtskbakgrunda menn og mæd det store språkintressan mett har je på måång olik sett hylle på mæd språk og tekst og skriving. Serskilt har je egne arbeit og tanka at horre man skriv språk og har førsøkt å ler-me å førstå horre olik system er oppbyggd og funger. Som internordisk jaamt har je førstås vårte brydd øver all onødu olikheita ti nordiskskriftspråka og har førsøkt å reken ut hvad dom beror på. Å kŏma fram te lempleje skriftnorma før nordiskspråka som grundn før horre folkmåla kan skrives på beste sett ha vårte ein ta riktlinjom ti boken.

Det meste som er skreven på jamtska har je lest og lik-ens det meste som er skreven om jamtska. I e lång e tid studere je nordiska språk først i Uppsala, sĕdan i Östersund og seinar i Umeå. Frå 1970 te 1990 opptekne je før Ortnamnsarkivet i Uppsala ortnamna og dialektorda ti Hallens, Marby, Norderö og Mattmars sokna og derat lapsknamna ti Anarisfjella och Oviksfjella. C-uppsatsn menn i Östersund, ”Cirkumflex, tonelagsgrupper och cirkumflexbortfall – jämtskans starkaste dialektmarkörer” (2001), behandel dom mest betydelsfull kænnetekna ti jamtsken, dubbelbetoninga ta stamvokala ti långstavig e tvåstavinga mæd endelsbortfall og derat rytmisk e ordgruppa og horre dom orsakar bortfall ta dubbelbetoningen. Uppsatsn vårt 2001 beløne mæd Bureanska priset på Mitthögskoln. D-uppsatsn menn i Umeå, ”Ortnamnen i Hallens, Marby, Norderö och Mattmars socknar. Språklig och strukturell analys av det levande ortnamnsförrådet under 1900-talet” (2004), er e sammanfattning ta opptekningsarbeitan mett óg. Breddmæd undersøykningom ta namnstrukturn har je der e stort e utrymm før språkleje grunda før traditionsortnamna – ti det hænn sammanhangan ta e visst e verde.

Att je sån pass har vy hŏgen å skri`iv boka hænn er takk vare slekta og all jamta som har jamtska som språket sett og som tala jamtska, grundn før n jamtsk n kultur.

Håkan Roos har efter fil. kand.-examen i samhällsvetenskapliga ämnen studerat språkvetenskap och har fil. mag.-examen i nordiska språk. Håkan har haft ett omväxlande och språkberikande arbetsliv som egen företagare, ortnamnsupptecknare, lärare, tjänsteman, musiker och musiklärare.