Mitt namn är Lena Deimo och jag är född 1949. Jag bor i Brunflo och skriver några rader varje dag.
Min uppväxt är präglad av många flyttningar. Till största delen tillbringade jag mina skolår i Jämtland och Härjedalen. Trots många år söderut valde jag att flytta tillbaka till Jämtland. Fjällen och kalla vintrar drog mig tillbaka.
De många flyttningarna under åren har delvis blivit grunden för en rotlöshet och brist på tillhörighet. Ett av mina stora intressen har blivit släktforskning där jag har lärt mig förstå de många olika beståndsdelarna i mig själv. Mina anor sträcker sig från Skåne till Norrbotten i vindlande krokar. Jag har skrivit sex släktutredningar för mitt eget nöjes skull.
Mycket av den här rotlösheten finns i mina dikter där jag i stället försöker att finna ro i naturen. Min koppling till naturen och årstiderna är mycket stark.
Jag har under många år varit bildkonstnär men fann för ett antal år sedan att bilderna inte räckte till och då kom orden att bli min främsta kreativa syssla. Tänkandet i bilder finns kvar men nu sätter jag ord på bilderna.
I min senaste diktsamling, Trasighetens sköna verk, har jag stärkt mitt förhållande till den stora naturen och universums alla skapelser, men också försökt att koppla dem till vardagen och mitt liv. Dessutom har jag börjat skapa bilder igen och i fortsättningen vill jag låta dem löpa jämsides med skrivandet.
Jag har varit med i många olika antologier från Jämtland Härjedalens satsningar på lokala författare till Haikusällskapets olika skrifter.
Tidigare har jag gett ut fyra diktsamlingar. Där Glasfiskana sover, 2012, eget förlag, Mörkrets byar, 2016, Akfeo förlag, Spårstämplar, 2019, Visto förlag, Skuggsång, 2022, eget förlag.
Två romaner: Rapport från Hundhimlen, 2012, eget förlag och Jåjock och jakten på urkontraktet, 2019, Jengel förlag.
Förra året gav jag ut en skrift där jag använt min släktforskning till långa dikter i ett försök att sätta mig in i förfädernas tankar och liv. Här har varje dikt fått en bild. Stigar och Ärrvävnad, 2023, eget förlag.