Selected:

Fjällminnen - samlade artiklar

295 kr

Fjällminnen – samlade artiklar

295 kr

Författare: Wilhelm Peterson-Berger, Orwar Eriksson, Gusten Rolandsson.
ISBN 91-88672-08-5

“Fjällminnen ger oss chansen att lära känna en sann naturvän fjärran från musikvärldens intriger. Men, vad viktigare är, kompositörens inblickar i fjällvärlden hjälper oss att på nytt tolka Wilhelm Peterson-Bergers musik. Ibland poetisk och lätt, ibland prosaaktig och tungsint. Tillgängligt och otillgängligt. Lockande och skräckinjagande. Precis som fjällvärlden.”

Kjell Albin Abrahamson

I lager

Artikelnr: ISBN 91-88672-08-5 Kategorier: ,

Beskrivning

Peterson-Bergers fjällminnen fördjupar bilden av kompositören
SUNDSVALL 2004-02-26
Wilhelm Peterson-Berger är tonsättare till några klassiker, de sommarvackra pianominiatyrerna Frösöblomster, de vemodigt tonsatta Karlfeldtdikterna Inget är som väntans tider och mastiga operor som Arnljot.

Peterson-Berger har av elaka tungor kallats för Messmörswagner, en norrländsk sötare variant av den kraftfulle och svårsmälte tyske kompositören. Peterson-Bergers skamfilade rykte som kompositör beror till stor del på att han i flera årtionden var musikkritiker i Dagens Nyheter under den fruktade signaturen P.-B. Som kritiker var han hänsynslös och personlig (självkaraktäristik) och ansåg att kollegernas musikkritik var förenad med det mest obesvärade charlataneri. Sådant säger man inte ostraffad. Han fick en gång bokstavligen på käften. Det slaget blev tillsammans med Ingmar Bergmans råsop mot Dagens Nyheters teaterkritiker Bengt Jansson den svenska teaterns mest kända knytnäveslag.

Jengel, Förlaget för Jemtlandica, det lilla jämtländska förlaget med allt mer imponerande utgivning, har nu tillsammans med en kunnig redaktionskommitté samlat en rad artiklar av den naturaliserade jämten P-B. Artikelsamlingen heter Fjällminnen och det är på många sätt en överraskande läsning. Peterson-Berger visar sig vara en stor naturvän och en hängiven fjällvandrare. Troligtvis har många en bild av Peterson-Berger som ett salongslejon som trivdes bäst i cigarrrökiga och punschdoftande lokaler med musik och intriger som väggtapeter. I boken kommer dock den vrångbilden på skam. År efter år, ibland flera gånger varje år, genomkorsade kompositören den svenska fjällvärlden från Dalarna i syd över Landet som Gud glömde (Härjedalen) och Jämtland med kronjuveler som Oviksfjällen och Åreskutan till Västerbotten i nord. Fjällartiklarna, som publicerades i Dagens Nyheter och Svenska Turistföreningens årsskrift, omspänner åren 1894- 1934 och ger oss en intressant inblick i Peterson-Bergers tankesätt.

Många människor har använt sig, och använder sig, av fjällvärlden som den ultimativa återhämtningen, kropp och själ ska gå tillsammans eller batterierna laddas som det heter i vår teknologiska värld. Dag Hammarsköljd var en av dessa hängivna fjällvandrare. Men det är inte alla förunnat att i likhet med Peterson-Berger i text kunna skapa naturpoesi av fjällvandringarna. Flera gånger får man prov på Peterson-Bergers stilistiska förmåga, hans örnskarpa och vänliga naturblick. Peterson-Berger plockar fram sidor av fjällvandringen som inte finns på hurtbullarnas repertoar. Naturen är melankolisk, ett tungtsint spel med blått och grönt, fjällbäckens gråblå snövatten och lommens ljud som påminner om jämrande kvinnor. Fjällvärlden blir större, vidare, hotfullare i kompositörens ögon. För Peterson-Berger är naturen en självmotsägande gåta, livets eviga, organiska förening med förnekande, destruktiva, mefistofeliskt gycklande krafter. Fjällvärldens största/minsta terrorist skildrar Peterson-Berger så här inlevelsefullt:
Hon kommer framseglande med retsam sävlighet, under det hon improviserar en nidvisa om dig. Hon stryker tätt förbi ditt öra och insprutar där en fin stråle av de hånfullaste och försmädligaste tillmälen. Därpå sätter hon sig på din kind och sprattlar med benen för att ännu mer uppreta dig. Förmodligen får ditt blod härigenom en för myggsmaken pikant arom. Äntligen sänker hon sin snabel i ditt syndiga kött. I detta ögonblick applicerar du i eget ansikte en brännande örfil, och myggan svävar milt småleende över din granne för att upprepa sin manöver. Åter en smäll!
Av Fjällminnen framgår Peterson-Bergers stora intresse för samerna som han skildrar med nyfikenhet och respekt. Detta genuina intresse för Sveriges urbefolkning delade han med vännen och målaren Johan Tirén. Endast en kompositör som Peterson-Berger kan skildra det lapska språket så akustiskt. Det är, skriver han ett visst nöje att lyssna till det underliga vildmarksspråket, till alla dessa hesa, häftiga utandningsljud, dessa liksom hojtande och tjutande vokaler och tonens löjliga språng upp i falsetten, men också till dess mjuka, klangfulla ljudförbindelser, som rinna fram rytmiskt och sorlande som italienska. Det är över huvud taget en sympatisk bild som framtonar av kompositören. Endast ibland, till exempel när de löskokta äggen visar sig vara hårdkokta eller vid andra lika livsavgörande frågor, gör han sig förtjänt av öknamnet Peterson-Arger. Det märks att han är en genuin fjällvandrare med starka lungor och spänstiga ben, en vandrare som vet att mer möda ger mer poesi. Han reser alltid med lätt ränsel och finns ingen koja eller stuga att övernatta i drar han sig inte för att sova under bar himmel. Fjällvandraren är ju i alla fall så trött att sömnen infinner sig som man blåser ut ett ljus.

Alla fjällvandrare vet att inget är så svårt som avståndsbedömningen i fjällvärlden eftersom den försvåras av lekande dagrar och dallrande ljusskiftningar. En bra karta är nödvändigt men, får vi veta, turistbokens kartor är alltför summariska och otydliga och generalstabens alltför ohanterliga. Här märker man åsikter som troligtvis varit i säck innan de kom i påse, den store kompositörens bror var nämligen kartograf. Peterson-Berger skildrar en tid när fjällturismen ännu var i koltåldern och upplevelseindustri och massturism härligt okända begrepp.

Fjällminnen ger oss chansen att lära känna en sann naturvän fjärran från musikvärldens intriger. Men, vad viktigare är, kompositörens inblickar i fjällvärlden hjälper oss att på nytt tolka Wilhelm Peterson-Bergers musik. Ibland poetisk och lätt, ibland prosaaktig och tungsint. Tillgängligt och otillgängligt. Lockande och skräckinjagande. Precis som fjällvärlden.

Kjell Albin Abrahamson

Recensioner

Det finns inga produktrecensioner än.

Bli först med att recensera “Fjällminnen – samlade artiklar”

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du gillar kanske också…

Stäng meny
×
×

Kundvagn